2016
Idag är den andra dagen på det nya året. Mycket har hänt sedan sist jag skrev. Jag betade bloggportal när mitt liv var kaos. Jag behövde en ny start och försökte fly från det förflutna, alla tankar och alla känslor. Julafton 2012 tog min morfar sitt sista andetag och det har varit otroligt tuft. Det var den första släkting som gick bort och jag kunde inte hantera det. 2013 begravdes 3 morfar, min, min sambos och min mammas. Detta gav mig otrolig ångest och jag tror jag hamnade i en lätt depression. Jag kunde i detta skedet inte se meningen med livet och jag som alltid velat ha barn tog avstånd från alla känslor gällande barn då mitt barn ger min pappa titten morfar. Samma titel som de personer som under året försvunnit från oss, där och då kunde jag inte tänka längre än att jag inte kunde ge honom den titlen för jag var så fruktansvärt rädd.
Hela det året var mörkt, fler personer blev begrava, unga människor och detta gav mig ännu mer tvivel och jag kände total hopplöshet. Vi räknade dagarna till det nya året och ville bara att 2013 skulle ta slut.
Lättnaden den 1 januari 2014 var stor! 2014 var nog ett bra år men hela året var bearbetningen av det som hänt året innan. Nu i efterhand känns det som att allting var på standby eller inte allting men jag var det.
2015 började jag leva igen men förvirrad. Två år av mitt liv har typ försvunnit det låter så konstigt men jag kunde inte fatta att jag fyllde 22 men började så småningom vänja mig vid det och började trivas med det.
Det var vemodigt attsläppa 2015 för det var ett tryggt år privat, inte i världen med alla mord och våldtäkter och bombningar men jag kände mig för första gången på länge trygg. I mig själv, i vår lägenhet som äntligen blivit renoverad, med mitt yrkesval och i min relation.
2016 känns lite läskigt för jag släpper stödhjulen som suttit på hela förra året. Jag känner att jag börjar ta små steg på egen hand och försöker våga mig ur min trygghetszon(stavning?) Och utmana mig själv och försöka våga göra saker som skrämmer mig. Jag är en orolig person jag är rädd för det mesta och vågar sällan hoppas men jag vill försöka hoppas att detta kan bli ett bra och roligt år där jag får göra massor av nya spännade saker tillsammans men nära och kära där jag trivs allra bäst med de jag älskar.
Puss och massor av kärlek
Kommentarer
Trackback
