Samma sekund han kom upp på mitt bröst så kändes det så självklart att det var han som legat där inne i magen denna tiden. Det var han som skulle komma till oss. Samtidigt hade jag svårt att ta in alla känslorna. Jag hade inte sovit på fyra dagar, vi hade inte ätit över huvud taget då jag åkte in på kontroll och var öppen  så vi fick stanna. 

De första två-tre veckorna vaknade jag varje morgon och var tvungen att se att det inte bara var en dröm och först nu efter två och en halv månad kan jag börja ta in kärleken till honom och från honom. Det leendet vi får när vi vaknar är den bästa stunden på hela dagen. Jag älskar denna lilla pricken och känner mig hel. All oro jag hade för några år sedan när jag inte visste vad jag skulle bli, jag kände mig splittrad och vilsen då min största dröm var att bli mamma. Här sitter jag nu och känner mig trygg i mig själv. Han är min pusselbit han har gjort mig hel. Jag är ingen karriärs människa. Jag älskar mitt jobb  som lärare men det är här jag ska vara precis där jag är just nu sittandes mitt i sängen med min son i knäet.

Mitt hjärta